Här sitter jag och äter en sväng innan det var dags... I fredags så tänkte vi prova på något nytt som ligger lite utanför vår "comfort zone", vi skulle gå på opera.
Vi såg på Madama Butterfly, en opera av italienaren Puccini. Jag har alltid velat se den och nu var det alltså dags, men jag är lite delad i min recention. Vi kan väl säga som så att det känns lite konstigt när man sjunger t.ex. en dialog, lite konstlat, även om de var superduktiga att sjunga så klart. Den framfördes på italienska och det fanns en textmaskin så att man kunde följa med. I början tyckte jag att det var lite störande att hålla på att kolla på texten istället för på de som uppträdde, men man vande sig jättesnabbt och det tog mycket längre tid att sjunga än att läsa så det var inga problem att även hinna se det som hände på scenen. Vi är inte alls vana att gå och se på opera (eftersom det var första gången) så jag vet inte om detta var en "lätt" eller en "svår" opera men det kommer nog att dröja ett tag innan jag vågar mig på en opera igen. Något som man kanske inte alltid lägger märke till men som var jättebra var ljussättningen, det känns lite konstigt att skriva det men både Calle och jag konstaterade att det lyckats superbra med ljuset. Musiken var pampig och bra men vi hade lite problem med själva sången.... Sammanfattningsvis kan man väl säga att ställningen efter denna helgen är "Handboll-Opera" 1-0. =)
